Treenighetssöndagen

Den dolde Guden

Joh. 3:1-15

 

1. Men bland fariséerna fanns en man, som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. Joh. 7:50. 19:39.
2. Denne kom till Jesus om natten

Fariséerna och de flesta av rådsmedlemmarna ogillade Jesus och hans lära. Antagligen av den anledningen undvek Nikodemus att träffa Jesus under dagtid och besökte honom i stället i hemlighet i skydd av nattmörkret. Den som bekände sin tro på Jesus kunde riskera att bli utstött ur synagogan. Joh. 12:42.

och sade till honom: "Rabbi, vi vet, att det är från Gud du har kommit som lärare; ty ingen kan göra sådana tecken, som du gör, om inte Gud är med honom." Joh. 9:16, 33.

Nikodemus försöker inleda samtalet på jämbördig basis med Jesus. Han lägger fram som utgångspunkt för samtalet vad han och vissa andra rådsherrar har fått klart för sig angående Jesus. Han anar inte, att man inte kan få ut någonting av Jesu himmelska lära med förståndsvetenskapliga metoder. Det som Jesus är utsänd för att göra är en ren dårskap för mänskligt förnuft. 1 Kor. 1:18.
Jesus genomskådar Nikodemus och gör honom uppmärksam på att han måste få ett helt nytt och andligt sinne och förstånd av Gud för att kunna fatta andliga ting.

3. Jesus svarade och sade till honom: "Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa inte blir född på nytt, så kan hon inte få se Guds rike." Matt. 18:3. Tit. 3:5. 1 Petr. 1:23.

Utan nyfödelse kan man inte ens se eller observera att det finns ett Gudsrike. För att kunna se riket måste man födas in i det. Alla förföljelser från världens sida mot de troende kommer sig av att världen varken ser eller tror på en andlig verklighet. Joh. 16:3. De menar att de troendes olydnad mot ogudaktiga påbud bottnar bara i rent mänsklig envishet och uppstudsighet.

4. Nikodemus sade till honom: "Hur kan en människa födas, när hon är gammal? Inte kan hon väl åter gå in i sin moders liv och födas?"

Nikodemus visar med sina frågor att han inte har en aning om det andliga gudslivet.

5. Jesus svarade: "Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa inte blir född av vatten och Ande, så kan hon inte komma in i Guds rike. Hes. 36:25 f. Mark. 16:16. Ef. 5:26.
6. Det som är fött av kött, det är kött; och det som är fött av Anden, det är ande. Ps. 51:7. Joh. 1:13.

Det är skillnad på jordisk och andlig födelse. När man föds av sin mor kommer man till denna värld som en människa med kött och ben, men när man föds av Guds Ande kommer man in i Guds rike som en andlig varelse med andligt liv och andliga sinnen.

7. Förundra dig inte över att jag sade dig, att ni måste födas på nytt.
8. Vinden blåser, vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte, varifrån den kommer, eller vart den far; så är det med var och en som är född av Anden."
Pred. 11:5. 1 Kor. 2:11.

Nikodemus' inställning, att han själv skulle vara den som åstadkommer någonting och utforskar Guds rike, passar inte alls in i detta sammanhang, där Gud ensam handlar och uppenbarar sig åt vem han vill.
Ingen ska tro att nyfödelsen är något som man själv kan påverka eller åstadkomma, lika lite som ett barn kan påverka sin egen avlelse och jordiska födelse. Man kan bara konstatera efteråt, att man är född och lever.

9. Nikodemus svarade och sade till honom: "Hur kan detta ske?"

Här avslöjas Nikodemus sin fullständiga ovetskap om Guds handlande. Han undrar hur saken då ska kunna ordnas, om inte vi själva ens kan ta initiativ till att föda oss in i Guds rike.

10. Jesus svarade och sade till honom: "Är du Israels lärare och förstår inte detta?

Har du, Nikodemus, som lärare i teologi inte ens reda på att Gud är verksam. Det framgår ju i alla de heliga skrifterna.

11. Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Vad vi vet, det talar vi, och vad vi har sett det vittnar vi om, men vårt vittnesbörd tar ni inte emot. Joh. 7:16. 8:28. 12:49. 14:24.

Du undrar och vet inte. Då borde du tro oss som vet, eftersom vi inte talar om annat än det som vi vet och inte vittnar om annat än det vi har sett. Jesus talar i vi-form och avser därmed hela gudomen Fadern, Sonen och Anden, men också alla dem som är födda på nytt av Anden och ser Guds rike. Ett sådant vittne var t.ex. Johannes Döparen.

12. Tror ni inte, när jag talar till er om jordiska ting, hur ska ni då kunna tro, om jag talar till er om himmelska ting?

Det jordiska som Jesus talar om är, av sammanhanget att döma, dopet som en handling som man måste underkasta sig. Nikodemus trodde tydligen inte på Jesu tal om dopet som en nödvändig inkörsport till den andliga världen. Han ville gå genvägen via sitt eget förstånd.

13. Och likväl har ingen stigit upp till himlen utom den som steg ned från himlen, Människosonen, som var i himlen. Joh. 6:62. Ef. 4:9.

Inte ska människorna, som bara är av denna världen, försöka tala om himmelska ting, som de aldrig har sett. Det finns ingen annan väg för dem till kunskap om det himmelska än att lyssna till honom som har kommit ner därifrån. Och det som ska tas emot är just detta att han är den Messias, världens Frälsare, som Fadern har utlovat genom profeterna,

4. Och så som Moses upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd, 4 Mos. 21:9. Joh. 8:28. 12:32 f.

och vidare att han ska dö för världens synder, vilket är en stötesten för mänskligt rättsmedvetande och som judarna inte ville acceptera med hänvisning till att Messias' rike skulle vara evigt (Joh. 12:34), som ju visserligen är sant. Det finns ingen möjlighet för någon människa till ett andligt liv i Guds rike utan att Guds Son gör det som han är sänd att göra.

15. för att var och en som tror ska i honom ha evigt liv. Joh. 6:40. 20:31.

Och denna sanning om Guds verk ska omfattas i tro. Det tjänar ingenting till att försöka utforska Guds rike förnuftsmässigt så som Nikodemus menade göra, nämligen i stället för att tro evangeliet. Men vem helst som tror att Gud gör det han gör genom Sonen, han har redan kommit in i Guds rike och har evigt liv.
Här har vi skillnaden mellan sökare och sökare. De människor i vilka Gud genom evangeliet har tänt tron på Sonen, de söker honom ständigt var dag likt ett barn som söker sina färäldrar, och de vet vad de söker, eftersom de redan har funnit det. De däremot som med sitt förnuft vill utforska Guds rike, söker inte den Gud som verkar allt efter sin vilja, utan en Gud som de kan analysera, hålla på avstånd och råda över. Det är fel att kalla sådana för andliga sökare, som inte har funnit Gud, eftersom ingen människa i sitt oomvända tillstånd söker efter den sanne och rätte Guden. Rom. 3:11.

 

Sammanfattning

Texten beskriver dels det mänskliga förnuftets blindhet för andliga ting och dels hur Gud genom dopet och Ordet ger oss andligt liv och andlig syn. Det går inte att ta åt sig evangeliets innehåll och komma in i Guds rike förnuftsvägen, hur kloka resonemang man än för. Den enda möjligheten går genom dopet och tron, vilka båda är Guds gåvor och för med sig både andlig syn och evigt liv.

Handbokens tema för dagen är en omöjlig konstruktion. Jesus kom ju för att uppenbara Gud, och det är den uppenbarelsen vi ska predika, ingalunda något som är fördolt. Att Gud är fördold för många människor kommer sig av deras egen blindhet, inte av att Gud är dold. 2 Kor. 4:3. En rubrik utgående från dagens text kunde vara: 'Människans blindhet och den tro som Gud ger genom dopet och Anden.'

Visserligen har Gud också hemligheter, som han inte har uppenbarat, men dem kan vi varken predika om eller sätta som tema, eftersom de inte är uppenbarade. Vi kan bara konstatera, att det finns för oss obesvarade frågor som t ex varför Gud inte med sitt evangelium väcker tro i alla människor, när alla är av naturen lika döda för det andliga. Med anledning av sådant talar Martin Luther om 'Gud i hans majestät', i vilken egenskap Gud är helt fördold för oss.