Nionde söndagen efter pingst

Sanning och sken

Matt. 7:24-29

 

Nyckeln till dagens text ligger i ordet 'därför', som syftar tillbaka på det som Jesus sagt tidigare, egentligen hela hans tal och de uppmaningar som det innehåller, t.ex. 'Gå in genom den trånga porten!' Verserna 21-23 kan ses som en sammanfattning: 'Inte kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja. Många ska på den dagen säga till mig: 'Herre, Herre, har vi inte profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?' Men då skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig känt er; gå bort ifrån mig, ni ogärningsmän.'
Att 'gå in genom den trånga porten' och att göra 'min himmelske Faders vilja' är att tro evangeliet som Jesus predikade, m.a.o. att tro på Jesus (Joh. 6:29) och den rättfärdighet som han genom sitt lidande har förvärvat åt oss - i motsats till att hoppas på en egen rättfärdighet.

24. Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man, som byggde sitt hus på hälleberget.Luk. 6:47 f.

Hälleberget är Kristus sådan som han framställer sig i evangeliet d.v.s. som den fullkomliga rättfärdighet, som han har vunnit åt oss. Byggnaden är tron, som litar på denna grund.

25. Och slagregn föll,

Slagregnen är Guds lags dom i hjärtat över synden. Eftersom lagen är sann och vi är syndare, som syndar oavbrutet, är vi tvungna att ge lagen rätt.

och vattenströmmarna kom,

Djävulens och människornas och vårt eget hjärtas egentligen rättmätiga anklagelser mot oss är som täta vattenströmmar.

och vindarna blåste och kastade sig mot det huset;

Vindarna är alla falska varianter av det sanna evangeliet, med vilka djävulen, världen och vårt eget onda väsen försöker förföra oss. Dessa falska läror har det gemensamt att de gör evangeliet beroende av vår egen insats eller medverkan till vår frälsning. Vi måste tillstå, att vårt nedärvda syndiga sinnelag är benäget att sätta tro till sådan lära och i någon mån hoppas på eget ansvarstagande och egen förtjänst i fråga om vår frälsning.

och likväl föll det inte omkull; eftersom det var grundat på hälleberget.

Men likväl - trots att lagens dom har slagit ner våra förhoppningar om en egen rättfärdighet - förblir trons hus orubbat, eftersom den omfattar Kristi förtjänst och rättfärdighet, inte något som vi själva har förvärvat. Den tro som har sin grund i Kristi nåd och fullkomliga rättfärdighet kan inte svikta eller bli om intet, eftersom själva evangeliet bevarar denna tro. Rom. 1:16. Eftersom Kristi nåd är total och hans åt oss vunna rättfärdighet fullkomlig, finns det ingenting bristfälligt, som våra anklagare kunde ta fasta på. Och den som har sin lust i Kristi nåd och rättfärdighet har ingen lust att byta den läran mot ett surrogat.

26. Men var och en som hör dessa mina ord och inte gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man, som byggde sitt hus på sanden.

Sanden är all slags inbillning om egen gudaktighet, rättfärdighet, tro och liknande som sätts i stället för Kristi förtjänst som erbjuds i evangeliet. Att människor överhuvud taget bygger på sådant har sin grund i föreställningen att människan bör och ska kunna bära ansvar för sig själv. Denna tanke bottnar i sin tur i den falska läran om att människan har en fri vilja till att välja mellan ont och gott.

Efter Adams syndafall är vi alla bundna i våra synder, under vårt gudsfrånvända sinnelag - och bygger på egna lösa föreställningar om Gud och vårt gudsförhållande - till dess att Gud efter sitt behag låter sitt Ord väcka oss till andligt liv och tro. Av oss själva har vi inte förstånd till att bygga vår tros hus på den sanna klippan Kristus. Därför är inte heller dessa textord formulerade som en uppmaning till aktivering av vår egen förmåga att bygga rätt. Den sanna tron kan inte inhämtas genom mänskliga förståndsansträngningar utan ges som gåva genom evangeliet - när och var Gud vill.

27. Och slagregn föll, och vattenströmmarna kom, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort."

En "tro" som bygger på något hos människan - antingen tillika med eller i stället för Kristi gärning - kan inte bestå inför Guds lag och dom. Visserligen staplar människor under sitt jordeliv upp den ena lögnen och undanflykten efter den andra för att försvara sig mot världens och det egna samvetets påpekanden och anklagelser om synd. Men sådana byggen faller till sist ömkligt omkull inför Guds domstol. Det blir då inte fråga om bara någon brist här och där, utan det visar sig att allt var fel, eftersom grunden var fel. Den sanna rättfärdighetens och salighetens grund måste vara enbart Jesu nåd, ingenting annat.

28. När Jesus hade slutat detta tal, häpnade folket över hans förkunnelse; Mark. 1:22. Luk. 4:32. Joh. 7:46.
29. ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet och inte som deras skriftlärda.

Jesu lära var ingen annan än Skriftens lära. Därför hade den också Skriftens auktoritet. De skriftlärdas läror var däremot deras egna tolkningar och förvrängningar av Skriftens budskap. De hade urvattnat lagen till en kraftlös gärningslära och hade därför inte heller någon plats för ett sant evangelium. De byggde - i likhet med det sandgrundade husbygget - på den falska förhoppningen att människan har förmåga att själv göra sig rättfärdig inför Gud.

____________________

Temat 'Sanning och sken' har sin tillämpning på de sanna, respektive falska grunder, på vilka människor bygger sina förhoppningar om att kunna bestå inför Guds dom.
Dagens evangelitexter motiverar nödvändigheten av evangeliets anammande genom att beskriva de konsekvenser som tron respektive otron har för oss. Den som gör Guds vilja, d v s sätter tro till evangeliet om Kristi rättfärdighet som tillräknas oss, ska bestå i domen, men den som sätter tro till egna möjligheter och egna gärningar kommer ömkligen till korta inför Guds domstol.