Tredje söndagen i advent

Bered väg för Konungen

Joh. 1:19-27

 

19. Och detta är, vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom, vem han var. Joh. 5:33.
20. Han svarade öppet och förnekade inte; han sade öppet: "Jag är inte Messias."Joh. 3:28. Apg. 13:25.
21. Åter frågade de honom: "Vad är du då? Är du Elias?" Han svarade: "Det är jag inte."

Johannes var inte identisk med profeten Elias. Men Jesus säger enligt Matt. 11:14 att han var den Elias som avses i Mal. 4:5-6. Johannes och Elias hade nämligen likartade uppgifter d v s att uppenbara och vittna om vem som är rätt Gud - Elias genom eldens tecken, Johannes via duvans tecken. [Se härom också utläggningen över evangeliet för 3 advent årgång II under vers 14]

- "Är du profeten?" Han svarade: "Nej." 5 Mos. 18:15, 18.

Orden i 5 Mos. 15-22, där det talas om en 'profet', är en profetia om Jesus, inte Johannes. Joh. 1:45, 6:14.

22. Då sade de till honom: "Vem är du då? Säg oss det, så att vi kan ge dem svar, som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?"
23. Han svarade: "Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämna vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade."Jes. 40:3. Matt. 3:3. Mark. 1:3. Luk. 3:4.

De utsända frågade inte efter Johannes budskap utan förhörde sig om hans person, medan Johannes däremot var mån om att hans budskap skulle vara det som märktes, inte hans egen person. Därför kallar han sig endast för 'rösten av en som ropar i öknen'. Även om Johannes bokstavligen predikade i öknen, var den öken som han nämner i högre grad de andligen livlösa människorna. Det var ibland dem som vägen för Herren skulle beredas genom Ordets predikan, så att de skulle förstå att Jesus var Herren, den utlovade Messias.

24. Och männen var utsända ifrån fariséerna.
25. Och de frågade honom och sade till honom: "Varför döper du då, om du inte är Messias, ej heller Elias, ej heller profeten?"
26. Johannes svarade dem och sade: "Jag döper i vatten, men mitt ibland eder står en som ni inte känner:Matt. 3:11. Luk. 3:16.

Johannes vill säga åt de utsända, att de inte ska bry sig om hans person. Han kan inte göra något annat än döpa i vatten. Den som de utsända borde lägga märke till och som verkligen uträttar någonting - också via Johannes dop - är Jesus, som de inte känner.
Johannes uttryck 'döper i vatten' bör inte missförstås. Ett dop utan Guds Ord kan aldrig vara ett dop. Johannes menar, att hans egen lilla andel i det som dopet verkar är begränsad till den yttre handlingen. Han är själv i sitt döpande bara en tjänare under den som fariséerna inte känner. [Se härom också utläggningen av evangeliet för 3 advent årgång II under vers 11]

 27. han som kommer efter mig, vilkens skorem jag inte är värdig att upplösa."

 Johannes finner knappt ord för att uttrycka den stora skillnaden mellan Jesus och honom. Fariséerna var verkligen på fel spår, om de hade tänkt att Johannes kanske var Messias.

 

Sammanfattning

 Texten handlar egentligen inte om ett vägberedande för Jesus, utan beskriver skillnaden mellan Jesus och Johannes.
 När judarna avvisade vittnesbörden om Jesus som Skrifternas Messias, kunde de inte heller förstå sig på fenomentet Johannes Döparen, eftersom dennes verksamhet hade sin förklaring just i Jesu ankomst i världen som Messias, Guds rikes konung, vilkens ankomst Johannes beredde. Judarna försökte se Johannes verksamhet som någonting som var knutet till hans egen person, inte till Jesus och hans rike.

 Den som inte tror att Jesus är den han är enligt bibelns vittnesbörd, Guds Son och världens Frälsare, har ingen möjlighet att fatta det som hör till hans rike och dess verksamhet. Genom att avvisa eller misstolka bibelns vittnesbörd om Kristus (hans rättfärdighet och nåd) avhänder man sig också möjligheten att tolka bibelns övriga vittnesbörd rätt, eftersom dessa är intimt förknippade med honom och hans verk. Även Jesu vittnen och deras verksamhet blir då missförstådda. Trohet mot Sanningen uppfattas som någonting helt annat o.s.v.