Tjugotredje söndagen efter pingst

Förlåt varandra

Matt. 6:14-15.

 

14. Ty om ni förlåter människorna deras försyndelser, så ska också er himmelske Far förlåta er; Matt. 5:23 f. Mark. 11:25. Kol. 3:13.
15. men om ni inte förlåter människorna, så ska ej heller er Far förlåta era försyndelser. Matt. 18:35. Jak. 2:13.

Av textorden förefaller vårt förlåtande komma först och Guds förlåtelse därefter. Men detta är skenbart. Vi förlåter ingenting om inte Gud har verkat det i vårt hjärta genom sitt ord. Men om vi har ett av Gud givet förlåtande sinnelag, då visar det att vi står under evangeliets inflytande med dess förlåtelse genom Jesu offerdöd. Har vi däremot inte ett förlåtande sinnelag, då har vi avvisat eller inte kommit i beröring med evangeliets budskap om Guds förlåtelse.

Människan har efter syndafallet av naturen inte ett förlåtande sinnelag och kan inte heller av egen vilja byta sinnelag, eftersom hennes vilja är ond och trälbunden under synden och dess furste djävulen. Därför förutsätter ett efterkommande av textorden ett ingripande utifrån, nämligen en ny födelse ovanifrån, Guds Andes skapande av ett andligt liv i oss.

Det förlåtande sinnelaget har sin källa i evangeliet om Guds förlåtelse av alla människors alla synder genom Jesus Kristus. Denna ordning, Guds förlåtelse först och vår därefter, framgår av första årgångens evangelium enligt Matt. 18:23-35 om de två skuldsatta. Den första, som var skyldig sin herre en obetalbart stor summa, fick hela sin skuld efterskänkt. Det var sedan hans plikt att i sin tur efterskänka sin medtjänares skuld till honom. Det är tydligt att den första inte hade fattat innebörden av att han fick sin obetalbara skuld efterskänkt. Däri är han lik dem som i högmod avvisar evangeliets vittnesbörd om Guds förlåtelse och därför inte har blivit delaktiga av evangeliets förlåtande sinnelag.

Jesus säger inte att inte han förlåter. Förlåtelsen i Kristi offergärning står fast för alla. Men Fadern, som står över Sonen, tillåter inte att de människor som avvisar evangeliet med dess sinnesförändrande kraft får del av dess frukter. Detta är innebörden av vers 15 i korthet. I och genom Kristus är allt förlåtet, men utom honom är ingenting förlåtet.

Jesu ord i dagens text bör tas som en påminnelse dels om vårt genom arvsynden medfödda onda och oförlåtande sinnelag och dels om att vi genom nådens evangelium och under dess inflytande får vandra i de 'beredda förlåtelsens gärningar' som Jesus genom sin offerdöd har förvärvat åt oss.