Tjugoförsta söndagen efter pingst

Jesu sändebud

Joh. 13:16-20

 

Jesus hade tvättat lärjungarnas fötter och därmed visat hur de skulle betjäna varandra i kärlek: Den som vill vara störst, han vare de andras tjänare. Han fortsätter här sin undervisning utgående från detta och vidare om lärjungarnas utsändande i världen.

16. Sannerligen, sannerligen säger jag er: Tjänaren är inte förmer än sin herre, ej heller sändebudet förmer än den som har sänt honom. Matt. 10:24 f. Luk. 6:40. Joh. 15:20.

Jesus har vänt de vedertagna begreppen upp och ner genom att ödmjuka sig själv till att betjäna sina underlydande. Trots det är han deras Herre. På samma sätt har Jesus ödmjukat sig till att gå i döden för hela det onda människosläktet och därigenom blivit Herre över allt och alla. Rangordningen i Guds rike ändras således inte av att den som står över andra blir deras tjänare, tvärtom förstärks denna ordning, eftersom det är just i tjänandet och kärleken som storheten visar sig.

17. Då ni vet detta, saliga är ni, om ni också gör det. Matt. 7:24 f. Jak. 1:22 f.

Om vi 'gör det' d v s om vi har anammat denna rangordning i tro, då befinner vi oss i Guds rike och i dess ordning. Vi får då erfara Guds godhet och ledning.
Jesus säger ingenting här om huruvida det är möjligt för människor att 'göra det'. Han bara konstaterar att de som 'gör det' är saliga. Det nya tänkesättet kommer med tron på evangeliet och är en gåva av Gud, vilken människan inte av sig själv vill ta emot. Men Gud verkar tron där han vill genom evangeliet. Ordet 'om' anger, att inte alla lärjungarna skulle komma att anamma evangeliet med dess ordning. Jesus förklarar detta närmare i följande vers.

18. Jag talar inte om er alla; jag vet vilka jag har utvalt. Men detta skriftens ord skulle ju fullbordas:Den som åt mitt bröd, han lyfte mot mig sin häl.' Ps. 41:10. Apg. 1:16.

Jesus meddelar som en förutsägelse att en av lärjungarna, Judas, inte skulle komma att underordna sig denna saliga Guds rikes ordning utan avvika i otro. När Jesus utvalde de tolv till sina lärjungar, var han som Guds Son helt medveten om vem Judas var, och han gjorde inget misstag i det att han valde honom. Det var meningen och bestämt så, för Judas var den som skulle förråda honom för den judiska överheten.

19. Redan nu, innan det sker, säger jag er det, för att ni, när det har skett, ska tro, att jag är den jag är. - Joh. 14:29.

Jesu förutsägelse angående Judas skulle vara ett tecken för lärjungarna att ta fasta på. Av det att Jesu ord gick i uppfyllelse skulle de förstå att Jesus var Gud, JAG ÄR, så att Judas onda gärning inte var något oväntat eller okalkylerat, utan att det såväl som allt det övriga ifråga om Jesu lidande för världen var planerat i detalj av honom själv.

20. Sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som tar emot den jag sänder, han tar emot mig; och den som tar emot mig, han tar emot honom som har sänt mig."

Efter parentesen om undantaget Judas fortsätter Jesus här sin utläggning angående lärjungarnas tjänaruppgift och förestående sändning. Jesu lärjungar är genom hans ords makt bundna till honom i ett så starkt och intimt förhållande, att folkets reaktion mot dem är en reaktion mot Jesus och Fadern.
Den rangordning som Jesus redan skisserade upp, ska vara de utsända till stöd i uppgiften. Den som sänder ut sändebud har nämligen ansvaret för det budskap som dessa ska förmedla. De ska inte behöva gå ut i eget namn utan få förkunna Jesu evangelium i hans namn. Folkets tro eller otro kommer då att vara riktat mot Jesus själv och ytterst mot Fadern i himlen.

Sammanfattning

Texten beskriver Jesu lärjungars förhållande till honom som tjänares förhållande till sin herre och sändebuds förhållande till den sändande. Fallet Judas nämns som ett undantag från detta förhållande. Judas var visserligen kallad till lärjunge, men han var det inte i själ och hjärta. Det finns en oerhörd styrka i förhållandet mellan Jesus och dem han sänder ut på hans uppdrag. När dessa går hans ärende och framför hans budskap är det nämligen liktydigt med att Jesus själv talar, och bakom Jesu ord står också Fadern i himlen.