7. Syndafallets frukter Kapitel 13

a. Världens ande 13:1-10

13:1. Och jag såg ett vilddjur stiga upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och på sina horn tio kronor och på sina huvuden hädiska namn.

Symboler: Vilddjur = världens ande, havet = det oomvända människohavet, fyrtalet i uppräkningen = världen, tiotalet = fullständig, horn = makt, sjutalet = ande, huvud = välde, kronor = kunglig, namn = kännetecken
Tolkning: Världens ande har sin rot i den köttsliga människan. Den är en ande med fullständig och konungslig makt, och dess välde kännetecknas av ogudaktighet.
Kommentar: Meningen står som rubrik för kapitlet, i vilket djävulens domäner presenteras. Djävulen verkar genom sina bundsförvanter, världen eller världsandan och människans egen fallna natur, köttet.
Detta vilddjur uppstår ur människohavet, och då världens talsymbol ligger inbäddad i uppräkningens fyrtal, bör vilddjuret vara världen i betydelsen världsandan eller världens väsende. Detta vilddjur visar sig genom det onda och ohörsamma människosläktet. Dess tio horn med kronor betyder total makt över dem som det styr. Men kronorna sägs inte vara av guld, vilket är en fingervisning om att makten inte är bestående utan begränsad. Världsandans makt upphör över dem som vinns för evangeliet.

13:2. Vilddjuret som jag såg liknade en leopard, och det hade fötter som en björn och ett gap som ett lejon.

Symboler: Vilddjuret = världens ande, leopardlikhet = förmåga att överraska bytet, björnfötter = stadig förankring, lejongap = dödlig bitförmåga
Tolkning: Världens ande är lömsk och anfaller överraskande. Den står stadigt på den syndfulla jorden och dödar skoningslöst.

Och draken gav det sin makt och sin tron och stor myndighet.

Symboler: Draken = djävulen, tronen = bestämmanderätt, tretalet i makt och tron och myndighet = givet av Gud
Tolkning: Och den har sin makt av djävulen inom de gränser Gud har satt.
Kommentar: Djävulen själv stöder och uppehåller världsandan och ger den stor bestämmanderätt inom sitt eget av Gud givna område.

13:3. Ett av dess huvuden såg ut som om det hade blivit slaktat och dödat, men dess dödliga sår hade läkts.

Symboler: Ett = Kristus, slaktat och dödat = Kristi verk
Tolkning: Av Kristus har dess makt (som skuld) blivit krossad, men den finns kvar i världen

Hela jorden förundrade sig över vilddjuret och följde efter det,

Symboler: Hela jorden = det köttsliga sinnet hos alla människor
Tolkning: Världsandan tilltalar och intresserar det köttsliga sinnet,

13:4. och man tillbad draken, därför att han hade gett sin makt åt vilddjuret.

Symboler: Draken = djävulen
Tolkning: som faller och lyder satan, därför att han genom världsandan visar sig så mäktig.
Kommentar: Världsandan är stark och rycker med sig alla människor, eftersom dess verk ligger i linje med människans egen onda natur. Självhävdelse, girighet, avundsjuka, fåfängliga njutningar och dylikt, som är inbyggt i människans fallna väsen, är drivkraft i världsandans regemente. Världsandans makt över människor är uppenbar inom många områden, i litteratur, musikliv, konst, teater, film, tävlingsliv, snart sagt på alla jordelivets områden, också i kyrkan. Inte ens kyrkans hjärteangelägenhet är i praktiken längre Guds Ords spridande genom tal och sång, utan dess själ och verksamhet består av människors artisteri (även om det finns sanna enskilda kristna där). I stället för Guds bud predikas människans välmående och sexuell frihet o s v. Ett anammande av världens anda är redan i sig själv ett tillbedjande av draken, djävulen.

Och man tillbad vilddjuret och sade: "Vem är som vilddjuret, och vem kan strida mot det?"

Symboler: Tillbe = vara underdånig
Tolkning: Man är så påverkad och imponerad av världsandans makt, att ingen egentligen räknar med att kunna ta upp kampen mot den.
Kommentar: När människans liv på alla områden är så genomsyrat av världsandan, räknar ingen med att egentligen kunna ändra på sakernas tillstånd. Visserligen förekommer välgörenhet av olika slag, men också där gör sig världsandan gällande.

13:5. Och åt vilddjuret gavs en mun som talade stora och hädiska ord, och det fick makt att göra så i fyrtiotvå månader.

Symboler: Mun = media, månad = gäller kyrkan (månen), fyrtiotvå månader (= tre och ett halvt år) = världsandans välde i kyrkan

Tolkning: Världsandan tar sig uttryck genom media, som för ett språk präglat av gudsförakt och övermod. Och den har också makt i kyrkan varhelst den är rådande.

Kommentar: Världsandan har fått en mun genom massmedia: det tryckta ordet, radion, televisionen, internet m m. Massmedia har inget behov av att uppträda ödmjukt i förhållande till Gud och hans ord, utan de betjänar folkets oomvända majoritet efter deras och djävulens önskemål, talar i deras anda.
Fyrtiotvå månader är lika med tre och ett halvt år. Sju betyder 'andlig', och hälften därav är dess motsats 'ond'. Världsandans makt är bruten över det nya, av Gud födda sinnet, men är fortfarande mäktigt i de troendes kött.

13:6. Det öppnade sin mun för att häda Gud, för att häda hans namn och hans tabernakel, dem som bor i himlen.

Symboler: Guds namn = Gud i hans verk, hans tabernakel = evangeliet, som bor i himlen = de troende, fyrtalet i uppräkningen = världen
Tolkning: Den spyr förakt för Gud, hans verk, hans evangelium, hans folk i världen,
Kommentar: Guds namn betyder allt vad han är och gör. Guds tabernakel är evangeliet som han har låtit komma ned till jorden. De som bor i himmelen är de människor som visserligen lever på jorden men som har sin själ och ande i det himmelska tabernaklet, budskapet om syndernas förlåtelse i Jesu blod. Världsandan hädar alltså både Gud, hans evangelium och de troende.

13:7. Och åt vilddjuret gavs makt att strida mot de heliga och att besegra dem, och det fick makt över alla stammar och folk och språk och folkslag.

Symboler: De heliga = de troende, fyrtalet i uppräkningen = världen
Tolkning: Och världsandan hävdar sig dominant gentemot de troende och behärskar hela världen.
Kommentar: Världsandan är så dominant i världen, att de som är trogna Guds ord inte kan hävda sin åsikt på ett jämlikt sätt. Också på det personliga planet får världsandan övertaget. Ingen människa i hela världen kan hålla sig ren från världens ande. Även de troende, som borde ha fått insikt i vad som är av Gud och vad som är av djävulen, rycks med genom sitt eget kötts benägenhet till ha-begär, avundsjuka, självhävdelse och annat dylikt. För dessa gäller sådana nederlag dock endast deras kött, som skall bäddas i graven och dö. Deras ande lever i himmelen i Kristi förlåtelse, som inte världen vill veta av.
Fyrtalet av orden 'stammar och folk och språk och folkslag' understryker att världsandan lägger under sig hela den köttsliga världen, alla människor utan undantag.

13:8. Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat från världens grundläggning.

Symboler: Jordens invånare = otrons folk och köttet, namn = egenskap (här: sin rättfärdighet i Kristus), har skrivet = tror Ordet, livets bok = evangeliet, tillhör = om, slaktat = offrat, grundläggning = helt och hållet
Tolkning: Den köttsliga människan är disponerad för världsandans regemente, alla som inte tror sig rättfärdiga i kraft av evangeliet om Kristi offer, som inbegriper hela världen från grunden.
Kommentar: Ingen köttslig människa kan bevara sig själv för världens ande. De som är i Kristus bevaras i tron av hans ord. Visserligen strök Jesus ut hela världens syndaskuld genom sin död, men de oomvändas namn saknas ändå i Lammets bok. De försöker bana sig en egen väg till himmelen. De som är inskrivna lyssnar till Lammet och följer det i ordet om syndernas förlåtelse. 'Namn' är inte egennamn som Petter eller Sofia utan har i Uppenbarelseboken liksom mångenstädes i bibeln betydelsen av egenskap. Den som är inskriven i Lammets bok har egenskapen rättfärdig. Boken är de rättfärdigas, de i Kristus levandes bok. Meningen är den, att de som endast är köttsliga inte har någon andlig livsgrund och därför blir rov åt världsandan.

13:9. Den som har öron må höra.

Symboler: Ha öron = förstå andligt tal
Tolkning: De som förstår detta må ta det till sig.
Kommentar: Denna mening och den följande är en slutvinjett och en tillämpning av det i avsnittet sagda om världsandan och dess makt. Se för övrigt kommentaren till 2:7.

13:10. Om någon måste gå i fångenskap, skall han gå i fångenskap. Och om någon måste dödas med svärd, skall han dödas med svärd. Här visar sig de heligas uthållighet och tro.

Symboler: Fångenskap = i underkuvad ställning, svärd = Ordet
Tolkning: Det som är bestämt att kuvas måste kuvas, och det som ska dödas, måste dödas med Ordet. Här visar sig de heligas uthållighet och tro.
Kommentar: Detta är ett tilltal åt dem som nämns i föregående vers. Guds folk behöver veta, att det är fråga om en ständig strid med världsandan, och för att inte gå under behövs Ordets svärd. För Kristi egna finns ingen medelväg mellan att tillbe världens ande och Guds Ande. Striden går också inom dem själva. Deras eget kött måste kuvas och dödas med Ordets svärd. Det är fråga om direkt konfrontation, som alltid medför något slag av lidande för dem, och det visar sig då om deras tro är av Gud, fast grundad i evangeliet, så att de förmår hålla ut i prövningarna.

b. Köttets fallna väsen

13:11. Och jag såg ett annat vilddjur stiga upp ur jorden. Det hade två horn som ett lamm men talade som en drake.

Symboler: Annat = sant, ur jorden = till följd av syndafallet, två = sann, horn = makt, som ett lamm = låtsas oskyldig, drake = djävul
Tolkning: Syndafallet gav upphov till ett verkligt vilddjur. Det har den låtsade oskyldighetens sanna makt, men är lögnaktigt som djävulen.
Kommentar: Det förra vilddjuret, världsandan, kom upp ur människohavet. Det var en ande med sina sju huvuden. Men detta vilddjur kom upp ur jorden. Det kommer från människans ursprung, från hennes syndafalls jord och är ingen ande med sjutalets beteckning utan tillhör jorden. Detta vilddjur är människans eget fallna kött, med alla dess onda böjelser och svagheter. Vad människans fallna kött säger av sig själv i andliga ting är lika med djävulens tal. Matt. 16:23.
Lamm föds vanligen inte med horn, men horn står för makt, och t o m den falska oskyldigheten har makt, nämligen att bedraga.

13:12. Det utövar det första vilddjurets hela makt inför det och får jorden och dess invånare att tillbe det första vilddjuret, vars dödliga sår hade blivit läkt.

Symboler: Det första vilddjuret = världens ande,
Tolkning: Köttet följer världsandan och förmår de oomvända att underordna sig världsandan, som har makt även över de troendes kött.
Kommentar: Människans onda kött går världsandans ärenden och får med dess makt också andra människor att falla in i kören som lyder och tillber världens ande. Om det läkta såret se 13.3.

13:13. Det gör stora tecken och får till och med eld att falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn.

Symboler: eld från himmelen = andliga sanningar, åsyn = uppfattande
Tolkning: Det visar sin makt och säger t o m andliga sanningar, som människor uppfattar.
Kommentar: Både mäktiga gärningar och brottstycken av evangeliet är avsedda att vilseleda. Brottstyckena från Guds ord kan vara i och för sig rätta, men som fristående citat insatta i fel sammanhang är de halvsanningar och lögner.

13:14. Genom de tecken det har fått makt att göra inför vilddjuret vilseleder det dem som bor på jorden.

Symboler: Tecken = stora ting, inför = ledda av, som bor på jorden = otrons folk
Tolkning: Genom de stora ting som köttet gör i enlighet med världsandan förför det otrons människor.
Kommentar: De som bor på jorden är de oomvända, icke troende, motsatsen till 'de som bor i himlen', de omvända, de troende. Människans fallna kött har förmåga att i samarbete med världsandan vilseleda dem som inte är välgrundade i Guds ord.

Det befaller jordens invånare att göra en bild åt vilddjuret, som har ett sår av ett svärd men levde.

Symboler: Det = köttet, jordens invånare = otrons folk, vilddjuret = världens ande, bild = uttryck, svärd = Guds ord
Tolkning: Det får otrons folk att ge uttryck för världsandan, vilken visserligen är märkt till döds genom evangeliet, men finns kvar hos köttet.

13:15. Och det fick makt att ge livsande åt vilddjurets bild, så att bilden till och med kunde tala och låta döda alla dem som inte tillbad vilddjurets bild.

Symboler: Livsande = makt, vilddjurets bild = världsligt levnadssätt
Tolkning: Köttet ger det världsliga levnadssättet sådan makt, att det kan tysta dem som går emot.

13:16. Och det tvingar alla, små och stora, rika och fattiga, fria och slavar, att ta emot ett märke på högra handen eller på pannan,

Symboler: Sextalet i uppräkningen = människan, märke = kännetecknande, högra handen = gärning, pannan = tanke och åsikt
Tolkning: Och det styr alla köttsliga människors handlingar eller åsikter
Kommentar: Människans kött, vår gamla fallna natur samarbetar med världens ande, så att t o m våra 'goda' gärningar (högra handen) och tankar (pannan) får tydliga kännetecken av världens ande. Sextalet i orden 'små, stora, rika, fattiga, fria och slavar' anger att denna stämpel av världens ande på våra tankar och gärningar gäller människan, den fallna människonaturen, vårt kött - inte det nya gudslivet hos de troende. Paulus utbrister: 'Vem ska frälsa mig från denna dödens kropp?' och svarar själv: 'Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre.' Rom. 7:24.

13:17. så att ingen kan köpa eller sälja utom den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal.

Symboler: Köpa och sälja = utbyta åsikter, vilddjuret = köttet, namn = egenskaper, tal = kännetecken
Tolkning: så att ingen tillåts ha talan utom de som är märkta av världens ande, följer dess väsen eller handlar enligt den.
Kommentar: Att köpa och sälja är i andlig mening detsamma som att ha talan i diskussioner och överläggningar. Ingen utom vårt av synd fördärvade kött, som själv godkänner världsandans budskap och system, har möjlighet att fritt utbyta åsikter och få dem respekterade. Vår av Gud födda ande har ingen talan där världens ande råder.
Vårt kött, vår gamla natur har världsandans prägel både ifråga om tanke och gärning. Det har också samma namn som världsandan i den mening som ett namn har i bibliskt språkbruk, nämligen samma andliga egenskap. 'Namnets tal' betyder egenskapens kännetecken. Se följande vers.

13:18. Här gäller det att vara vis. Den som har förstånd må räkna ut vilddjurets tal, ty det är en människas tal. Och dess tal är sexhundrasextiosex.

Symboler: Förstånd = andligt förstånd, räkna ut = bedöma, vilddjuret = världsandan, tal = kännetecken, människa (utan bestämning) = den i synd fallna, sex = människa, tiotalen i hundra och sextio = fullständighet, tre sexor = av Gud (skapad), sexhundrasextiosex = helt och hållet den av Gud skapade människan.

Tolkning: Här gäller det att vara vis. Den som har andligt förstånd kan uppfatta världsandans kännetecken, detsamma som för människan själv: jaget. Och jagets kännetecken är en strävan efter att inta Guds plats.

Kommentar: Eftersom världsandans kännetecken redan är utsagt i 'sexhundrasextiosex', gäller visheten och förståndet förmågan att 'pröva andarna' och avgöra huruvida det är människan eller Guds Ande som talar i det som framförs. Om det är människan själv som sitter i högsätet, då är det världens ande som är i farten. De nio tretalen i sexhundrasextiosex påminner om Guds niotal och står som uttryck för människans strävan att själv vara Gud.
Det krävs både insikt i Guds ord och andligt förstånd för att kunna avgöra om det som sägs är av Gud eller från människan själv, huruvida man ärar Gud eller upphöjer människan på Guds bekostnad. Det som människan talar är ofta så likt sanningen, att ingen utan verklig kunskap i Kristi lära kan upptäcka det. Ju mera lärd och erfaren en villolärare är i andliga ting, desto mera lik sanningen är hans förkunnelse, men är likväl falsk lära.