Jesu himmelrike
på jorden 1
Upp
21:1-7
1. Och jag såg en ny
himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den
första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte
mer.
2. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma
ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som
är smyckad för sin brudgum.
3. Och jag hörde en stark röst från tronen
säga: "Se, nu står Guds tabernakel bland
människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans
folk, och Gud själv skall vara hos dem.
4. Och han skall torka alla tårar från deras
ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och
ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var
är borta."
5. Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting
nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga
och sanna."
6. Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A
och O, Begynnelsen och änden. Åt den som törstar
skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan
med livets vatten.
7. Den som segrar skall få detta i arv, och jag skall vara
hans Gud, och han skall vara min son.
_______________________
I 1 Kor. 2:9 skriver Paulus om 'vad intet öga har sett och intet öra har hört och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älska honom'. Vi brukar då tänka att orden gäller det som vi möter hemma hos Gud efter detta livet. Men av sammanhanget är det helt klart att Paulus inte avser något som vi möter efter detta livet, utan han talar rätt och slätt om evangeliet, om syndernas förlåtelse i Jesus Kristus.
Gud möter oss med den himmelska glädjen redan här och nu på jorden, och den glädjen har vi med oss efter detta. För de på Jesus troende blir det inget egentligt nytt efter döden. Den som lever med Herren Jesus här, får vara med honom där. Och å andra sidan: Den som inte tar del i den himmelska glädjen i tron på Herren Jesus här, får inte del av den sen heller.
Gud ger oss himmelens glädje
i evangeliet, och det är här den ska tas emot.
Döden är ingen port till himmelen, utan porten till
himmelen är det Guds Ord som förkunnas här och nu
om nåden i Kristus. Ta emot det ordet! Då upplever du
vad intet öga har sett och intet öra har hört och
vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad
Gud har berett åt dig. Att Gud, som är omutlig i sitt
krav på rättfärdighet, ger sin egen
rättfärdighet åt oförbätterliga syndare,
har aldrig det mänskliga förnuftet kunnat omfatta och
kommer inte heller framdeles att göra det. Gud har genom
Kristus gjort något för oss helt nytt och
ofattbart.
Aposteln Johannes fick se detta i bilder. Han såg den himmel
som har kommit ner till oss här i tiden genom Jesu död
och uppståndelse.
1. jag såg en ny himmel
och en ny jord. Ty den första himlen och den första
jorden hade försvunnit,
Har du sett den nya världen, den som Herren Jesus skapade
i sin död för världens synder? Eller lever du bara
under den gamla lagens och förbannelsens himmel?
Den gamla och första himlen är stängd för oss
på grund av våra synder och lagens omutliga krav, och
den första jorden, som du genom din jordiska födelse
lever i, är efter syndafallet en syndens och
överträdelsernas jord.
Men Jesus skapade genom sin död en ny himmel för oss, en förlåtelsens och nådens himmel. Då försvann den förra, för oss ouppnåeliga laguppfyllelsens himmel, likaså den gamla syndiga jorden. Jorden blev genom Jesu död helt rentvagen från syndens skuld och blev i Gud Faders ögon en rättfärdighetens plats. Ty det var Gud som i Kristus försonade världen med sig själv. Han tillräknar icke människorna deras synder. 2 Kor. 5:19. Detta var en oerhört genomgripande nyskapelse. Det var Gud själv som dog på korset. Han genom vilken och i vilken allt är till, som är till. I hans död försvann den gamla syndiga världen, och i hans uppståndelse kom en ny värld av rättfärdighet fram.
Detta är Gud Faders syn på vad som hände i Sonens död. Och det är hans syn på världen som är viktig, inte vårt jordiska omdöme. Vi ser jorden och världen som helt och hållet syndiga, och det är visserligen rätt. I sig själv är hela världen i den ondes våld. Men sett med Faderns ögon mot bakgrunden av Sonens verk är världen rättfärdig, helt förnyad.
När vi ser vi nu ser på varandra, då bör vi se oss på samma sätt som Gud Fader ser oss i Sonen, han som inte tillräknar människorna deras synder. Vi har alla en ny himmel över oss, en nådens och fridens himmel. Ja, den är inte bara över oss, utan vi är insatta i den genom dopet i Guds namn. Vidare berättar Johannes:
Havet fanns inte mer.
Varför nämner han bara havet? Är inte
också havet en del av jorden? Varför nämner han
inte också de stora och höga bergen eller de stora
öknarna, som är lika stora som hav? Nej, havet som hade
försvunnit är inte oceanen, inte jordens timliga vatten,
utan människohavet. Havet betyder i bibliskt bildspråk
detsamma som människohavet. I Jesaja 57:20 står det:
De ogudaktiga är som ett upprört
hav.
Det är detta skuldbelastade och oroliga människohavet, som vältrade sig i syndigt leverne, det finns inte mer till inför Gud. Kristus har genom sin död framställt människorna i en ny och rättfärdig gestalt. Han åtog sig nämligen att vara den syndiga världens representant, och han blev som sådan rättfärdigförklarad av Fadern, när Fadern uppväckte honom från de döda. Då förklarades vi alla rättfärdiga i Jesu person. Han är vår rättfärdighet. Vi är nu inte längre ett hav av orättfärdighet, utan vi är en ny skapelse i en ny värld och i en ny himmel, som redan finns här på jorden. Det gamla är förgånget. Se, något nytt har kommit. Jorden är förnyad i rättfärdighet och den nya himlen har kommit ner till oss genom Jesus.
2. Och jag såg den heliga
staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från
Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin
brudgum.
Den heliga staden och det nya Jerusalem är just den i
Kristi död nyskapade världen. Johannes iakttog vad som
skedde i Kristi död.
Att det nya Jerusalem kom ned från himlen och från Gud, betyder att den är helt ett Guds verk genom Sonen. Människorna har inte gjort någonting till sin frälsning, utan de blev en ny skapelse i Kristus genom hans död.
Johannes såg också, att bruden var smyckad för sin brudgum. Världen är Kristi brud, köpt till hans egendom med hans blod. Hela det i synd fallna människosläktet är i Kristus smyckat med hans rättfärdighet, som han vann åt henne i sin död. Hur du än ser ut i dig själv, är du för Gud smyckad med Kristi rättfärdighet, en med hans blod dyrt köpt rättfärdighet. En skönare prydnad finns inte.
3. Och jag hörde en stark
röst från tronen
Vem talar från Guds tron, om inte hans Ande? Anden talar
från tronen, nämligen från den högste
domarens tron. Hans röst är stark, därför att
han talar med den myndighet som Guds tron ger honom. Han talar med
styrkan av den myndighet, som förklarade Jesus och hela
världen rättfärdig vid hans
uppståndelse.
Anden säger: Se, nu
står Guds tabernakel bland människorna.
Tabernakel betyder tält. Ett jordiskt tält skyddar
mot stark sol och mot vädrets förstörande makter.
Guds tabernakel är evangeliet om nåden i kraft av Jesu
utgjutna blod. Evangeliets tält skyddar oss mot Guds omutliga
rättfärdighetskrav. Det skyddar oss för Satans
pilar, som tar sin kraft från lagens bud. Utan evangeliet
är vi ohjälpligt dömda till evig död på
grund av Guds lag. Men evangeliet ger förlåtelsens och
nådens skydd. Det skyddet har vi nu genom Jesus.
Och Gud skall bo hos dem och de
skall vara hans folk.
Genom evangelium tar han sin boning hos oss, så att han
är vår Gud och vi är hans folk. Under den gamla
himmelen var han en sträng Gud, som ingen kunde komma
nära utan att dö. Men i evangeliets tabernakel är
han mitt ibland oss. Han bor i evangeliet. Där visar han sig
för oss som vår Fader, en för Kristi skull
förlåtande och barmhärtig Fader. Han bor där
hos oss, och vi är hans eget folk.
4. Och han skall torka alla
tårar från deras ögon.
Detta är vad som sker i evangeliets tabernakel. Det sker
här och nu. Vi tar inte med oss några tårar
från detta livet, för att få dem avtorkade
senare. Det kommer inga tårar in i evighetens värld.
Nej de finns här på jorden, och de ska torkas av
här i evangeliets sjukstuga. De tårar, som Guds folk
fäller på grund av sitt eget onda hjärta och sin
andliga skröplighet, dem torkar Gud själv bort med ordet
om syndernas förlåtelse genom Jesus blod. Här
talas alltså om evangeliets förkunnande på
jorden. När han torkar våra tårar, då
betyder inte heller våra lidanden i denna världen
någonting, ty vi vet att allt samverkar till vårt
bästa för Kristi blods skull.
Döden skall inte finnas
mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty
det som förr var är borta.
Den eviga döden var en oundviklig följd av syndafallet,
men den blev av Jesus fråntagen sin makt och förbytt
till evigt liv. Den lekamliga döden är bara ett
farväl till det förgängliga jordelivet. Jesus sade
till Marta: Jag är uppståndelsen och livet. Den
som tror på mig, han skall leva, om han än dör.
Joh. 11:25.
Plågorna har också försvunnit. Den syndiga jorden har många plågor, men för Guds återlösta samverkar allt till det bästa. Den enda plåga som kunde ha evighetsbetydelse, nämligen den som synden förorsakar hos Guds folk, den tar Gud bort genom budskapet om sin nåd. Just på det sättet bor Gud bland sitt folk och är deras Gud. Han är deras kraft och ger dem mod och tillförsikt inför allt som kan tänkas möta dem både i denna världen och i det tillkommande.
5. Han som satt på tronen
sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty
dessa ord är trovärdiga och sanna."
Jesus betonar här: Se, jag gör allting nytt. Han
utförde denna förnyelse av himmel och jord alldeles
ensam. Vår tro lägger ingenting till detta, utan vi
omfattar det av honom redan gjorda. Jesus poängterar
också, att just detta är det trovärdiga och sanna
budskapet, som ska förkunnas, nämligen det, att
frälsningen är helt och hållet Jesu verk. Vi var
inte med och hjälpte till att ta bort synderna genom
korsdöden. Jesus trampade själv Guds vredes stränga
vinpress. Han förnyade själv världen och gjorde oss
alla rättfärdiga i honom. Herren säger om oss var
och en genom Jesaja: Du har vållat mig arbete genom
dina synder och möda genom dina missgärningar, men jag
är den som utplånar dina överträdelser
för min egen skull, och dina synder kommer jag inte mer
ihåg. Jes. 43:24,25.
Vidare skriver Johannes:
6. Han sade också till
mig: "Det har skett.
Det har skett - redan under Johannes tid. För att ingen ska
mena att något ännu ska göras för att
världen ska bli rättfärdig, understryker Herren
Jesus för Johannes - och för oss, att verket redan
är fullbordat. Hela förnyelsen är fullbordad. Vi,
du och jag, är redan nu, som en del av den i Kristus
förnyade världen, gjorda rättfärdiga och
heliga genom Jesu blod och död.
Och detta budskap har också redan kommit till oss från
ovan som ett Guds tabernakel och ett skydd mot anklagelser om
ofullkomlighet.
Märk väl, att detta är himmelen, den nya himmelen, Guds sanna och verkliga himmel. Den har komit ner till jorden. Det blir ingenting väsentligt nytt ovan där efter detta. Vi lever genom evangeliet redan här i himmelen och vi fortsätter sen på andra sidan. Visserligen är vår tro svag, men Gud vill, också genom Johannes, visa oss hur han verkligen är med oss och bor ibland oss. Jesus säger i sin översteprästerliga förbön: Detta är evigt liv, att de känner dig, den ende sanne Guden, och den du har sänt, Jesus Kristus. Joh. 17:3. Gå du alltså in i evangeliets tabernakel och öppna dina ögon där - för det som där framställs som färdigt och fullbordat. Då får du också på stunden genom det du ser åtnjuta något av den himmelska saligheten. Ty där Jesus är, där är himmelen.
7. Den som segrar skall
få detta i arv, och jag skall vara hans Gud, och han skall
vara min son.
Vi människor av den gamla jorden, sålda under synden,
kan inte segra. Vi är i oss själva helt och hållet
förlorare. Men Jesus har segrat för oss över alla
fördärvsmakter, och vi får del i hans seger genom
evangeliet. Genom evangeliet segrar vi. Över vad? - Över
alla våra egna mänskliga invändningar mot
budskapet att Jesu verk är fullbordat utan vår
medverkan. De som av Guds nåd och barmhärtighet
får det budskapet klart för sig, de ärver redan
här och nu det som budskapet innehåller. De ärver
rättfärdigheten efter honom som dog för dem. Arv
ges ju åt nära anhöriga. Jesus blev vår
nära anhörig, han blev ett med oss, när han
lät sig döpas till vår
ställföreträdare och syndabärare, och vi i
vår tur blir ett med honom genom dopet i hans namn. Vi
är hans nära anförvanter och ärver det som han
förvärvade genom sin död.
Vår seger ligger uteslutande i Guds mäktiga hand. Han är vår frälsning också från vår otro och vårt fallna Adamssinne. Och han är med oss här med sin nya nådeshimmel och bor hos oss i evangeliets tabernakel och räknar oss som sitt eget husfolk. Vi kan då inte annat än instämma med konung David: 'Herren är min Herde. Mig fattas ingenting.' Vi är den himmelska bruden som har kommit från Gud genom Jesu blod. Vi är i Jesus Kristus sanna helgon, och vi bor i Guds nya nådeshimmel, där han är vår käre Fader och vi hans egna söner och döttrar. Vi kan aldrig i evighet få det bättre. Amen i Jesu namn.
Led mig i din sanning och lär mig, ty du är min frälsnings Gud. Psalt. 25:5.
Predikningslistan - Startsidan